Förstora
Chefredaktör, Claes Blom
Är det när du traskar iväg till julottan i det kalla morgonmörkret? Eller när du klär granen tillsammans med släkt och vänner? Eller när Bengt Feldreich falsksjunger Ser du stjärnan i det blå som avslutning på de årliga Kalle Anka-episoderna?
Eller tillhör du dem som inte har känt julstämning sedan du förstod att tomten bara var pappa – som klätt ut sig?!
Min stämningsstund infinner sig varje julafton när svt visar den gamla kortfilmen Tomten, från 1941.
Det var min lillasyster som började med traditionen. När vi samlas hemma hos hennes familj på julafton så släcker vi ner, tänder levande ljus, och sitter tysta och tittar på Tomten. Tio minuters total andäktighet.
Det är en härligt knastrig och raspig svartvit liten film, från anrika Svensk filmindustri. Farmor, spelad av Hilda Borgström, ska läsa godnattsaga för den lille gossen, och väljer Viktor Rydbergs dikt Tomten från 1881. Hilda Borgström är i dag inte lika ihågkommen som till exempel Dagmar Ebbesen, Julia Cæsar och andra barska filmmadamer från 1930- och 40-talen. Men hon gjorde en hel del tunga, uppmärksammade roller, bland annat i Victor Sjöströms stumfilmsklassiker Körkarlen och Ingeborg Holm. I Tomten läser hon dikten med sträng-snäll farmorsröst tills den lille pojken somnar sött, varpå hon varsamt stoppar om honom.
Dikten, med tomten som vakar över gårdens folk och djur, utspelar sig i sf-idyllisk 1940-talsvinternatt. Och jag vet egentligen inte varför den här kortfilmen ger mig och min syster lätt ståpäls av jul-mys-rys. Kanske är det för att vår pappa ibland läste dikten, med Harald Wibergs klassiska illustrationer, för oss som godnattsaga.
Numera är våra julaftnar om möjligt ännu mer tomtiga. Min systerson Oscar, som lärde sig läsa ganska tidigt, började som sjuåring att deklamera Tomten högt. Alla elva verserna läste han, för den församlade släkten. Och så har det fortsatt. Varför det nu är två gånger Tomten varje julafton. Först med Hilda, sedan med Oscar. Och det är lika mysigt varje gång!
När det gäller inredning i jultid har jag bara ett enda tips. Ett tips som för övrigt passar lika bra oavsett om man firar en klassisk svensk hemslöjdsjul eller har Las Vegas-dekorerat med bling-bling och Disneyfärger. Nämligen: Släck allt elljus. Tänd massor av levande ljus. Och känn stämningen! Vill man göra det ännu bättre för sig ska man sätta sig i den absolut skönaste fåtöljen, hälla upp en riktigt fin konjak, stänga av teven, sätta på en cd där Jussi Björling sjunger Adams julsång – på hög volym. Och förlora blicken in i ljusens dansande lågor. Mer jul än så blir det inte. Åtminstone inte för mig.
Så vill vi, alla här på Sköna hems redaktion, tacka alla er läsare för ett härligt och stimulerande 2008. Tack för all respons, för alla tips, alla frågor och glada tillrop!
Under 2009 lovar vi att göra 14 nya nummer, laddade med ny härlig inredningsinspiration!
Men först önskar vi er alla en riktigt
God Jul och ett mycket Gott Nytt År!
Förstora
