Hallen är ett rum där värdarna tar emot sina gäster, därav avsaknaden av bylsiga kläder och skor. Känslan av att ännu vara utomhus förstärks av trävasen, vars blomma har en livs levande syrsa på blombladet.

Svenskt i Tokyo

Under ett virrvarr av kaotiskt dragna telefonledningar och i ett gytter av smala, krokiga gator med tätt packade hus ligger familjen Dens nybyggda betongvilla.
Rica Den släpper in oss i en vitmålad tambur. På golvet glittrar en mosaik av småsten som ger illusionen av att vi fortfarande befinner oss utomhus – ett intryck som förstärks av den trävas som hänger som ensam dekoration på väggen och håller en blomma med en livslevande syrsa på blombladet.

Av: Anette Masui Foto: Lena Granefelt

Publicerad: 2008-11-11

Förstora

Tvättställ och badkar är gjutna i samma småstensmosaik, vilket gör att det känns som att stå ute vid en bäck och tvätta sig. Badkaret – ofuro – är en omistlig del i de flesta japanska hem. En dusch anses bara befria kroppen från smuts medan ett bad kan erbjuda även själslig rening. På en elektronisk panel knappar Rica in önskad vattenmängd och temperatur – sällan under 43 grader, eftersom vattnet bör vara hett för att katharsiseffekten ska uppnås.

Intill ligger badrummet, vars väggar och golv också är helt täckta av småstensmosaik:
– Mosaiken var mycket vanlig förr men mera sällsynt nu. Vi var tvungna att leta länge innan vi till slut hittade en 75-årig murare som kunde göra jobbet. Det går till så att man på betongväggarna penslar ett lager lättlöslig betong blandat med småsten. När geggan torkat sprutar man bort betongsmeten med en vattenslang och bara stenarna blir kvar.

Förstora

Rica och Johan träffades för 16 år sedan. Johan, 43, har bott i Japan i 18 år, är fysiker och anställd på Nokia. Rica, 45, är frilansande formgivare och inredningsarkitekt.
– Jag var från början rätt klar över att jag ville rita huset själv, inte minst då alternativet var att köpa ett av de många fula modulhus som fastighetsbolagen smäller upp och säljer dyrt till småbarnsfamiljer, förklarar Rica.

Förstora

På bottenplanet finns också sovrummet, eller ”flodrummet” som Rica kallar det. Ordet flod på japanska – kawa – skrivs nämligen med tre lodräta streck, ett mönster som hon, maken Johan och 6-åriga dottern Akari bildar när de brer ut sina madrasser – futon – och lägger sig att sova på vassmattsgolvet.
Madrasser och sängkläder förvaras i en garderob med skjutdörrar av cederträ. För fönstren finns tunna skärmar av rispapper, så kallade shooji, som släpper in solljuset samtidigt som de skyddar mot insyn. En rullgardin mellan fönstret och rispappersskärmen fungerar både som skydd mot morgonsolen och som tv-skärm – projektorn är placerad på en hylla inne i garderoben.

Förstora

Köket är som ett litet pentry. Det rostfria stålet har magnetfunktion vilket gör att knivar, kryddburkar och hållaren till hushållsrullen kan fästas direkt på skåpdörrarna. Ett bra sätt att utnyttja alla husets ytor.

På andra våningen finns kök, dotterns lekrum, en kombinerad matsal och vardagsrum.
Köket intill är litet som ett pentry och klätt i rostfritt stål. Rica demonstrerar varför: kniven i hennes hand fäster direkt på skåpdörren med hjälp av en stark magnet, liksom kryddburkarna, hållarna till hushållsrullen och kaffefiltret. När man bor så trångt som de flesta gör i Tokyo är det viktigt att kunna utnyttja alla ytor. Av samma skäl är alla väggarna vitmenade för att skapa ljus och rymd, belysningen infälld i taket, och förvaringsutrymmena gömda bakom släta ekdörrar utan handtag.

Förstora