Julhelg på gammeldanska

Förstora Lone Rahbek är etnolog och medförfattare till den i Danmark välkända Julebogen som berättar hur danskarna firat jul genom århundrandena.

Lone Rahbek är etnolog och medförfattare till den i Danmark välkända Julebogen som berättar hur danskarna firat jul genom århundrandena. Hemma hos henne kan den som vill julpynta med nostalgi och historia hitta massor av inspiration.

Lones bostad är som skapt för jul. Egendomen hör till ett sydsjälländskt gods och från de stora ljusa rummen är det fri utsikt över det snövita landskapet. Julbrådskan börjar redan i november, när Lone sätter sig med kalendern och planerar, gärna i sällskap med döttrarna Cathrine, 8 år och Benedicte, 10.
– Vi har alltid varit väldigt förtjusta i julen. I min barndom gick min mor och jag in för det med rasande intresse, och detsamma gjorde min mormor, berättar Lone. Vi gjorde allt själva – saltkött, medisterkorv, sylta och gås.

– Min barndom och mitt arbete som etnolog och medförfattare till Julebogen har smittat av sig på min egen jul eftersom jag lärt mig så mycket om hur man firat jul och pyntat under äldre tider. Det är roligast när julprydnaderna har rötter längre tillbaka i tiden, och de får gärna ha en historia.
 

Förstora Dansande änglar i fint papper är en gammal variant av julgranspynt.

Lones julgran är dekorerad med saker som representerar olika perioder. Till exempel finns där gäss i papier maché från en period som danskarna kallar klunketiden (1860–90), pappersrosor som var populära i Sønderjylland på 1800-talet, tomtenissar i filtmaterial  i typisk 1970-talsstil samt mer modernt glaspynt från Polen.
Juldekorationer i glas producerades i Tyskland från början av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet. Produktionen började i området kring Thüringen, där det låg många glasbruk som huvudsakligen tillverkade glas för medicinskt bruk. I dag framställs glasjulgransprydnader i flera olika länder. Ett av dessa är Polen, och det är där Lone har köpt huvuddelen av sin samling.

Förstora En del av samlingen av sköra julgrans-prydnader i glas hänger i de stora vardagsrumsfönstren. Prydnaderna är köpta under resor i Polen.

Allt julpynt kommer inte fram varje år, men det hon visar fram samlas i grupper för att inte försvinna i de stora rummen. Lone strävar efter att det färgmässigt ska skapas en harmonisk helhet eller en snygg kontrast till väggarna, möblerna och så vidare. Julpyntet förvaras i kartonger som är klädda i fint papper. Kartongerna placeras ut strategiskt, till exempel under bordet och i hörnen, och blir i sig själva en del av hemmets julutsmyckning.

Förstora Nissarna som dansar på spiselkransen härstammar från Lones mormors hem. Det franska empiruret från omkring 1800 är arvegods, liksom de flesta av möblerna i hemmet.

– Eftersom vi har en överdådig samling av pynt, inklusive alla figurer, hus och djur som ingår i en enorm julkrubba, så blir det ganska många lådor med julpynt!
Familjen värnar förstås inte bara om julprydnaderna utan också om andra jultraditioner och seder. Till exem­pel binder de varje år en krans av järnek, som symboliserar Jesus lidande och därmed betonar julens koppling till kristendomen, och de firar Jesus födelse genom att tända massor av ljus.

Förstora Kransen ovanför bordet är gjord av metalltråd, grenar, glas­kulor och freds­duvor.

Men även de förkristna december­ritualerna finns representerade. Att lägga ut stora grankvistar utanför ytterdörren är en gammal skandinavisk sedvänja. Kvistarna hälsar besökarna välkomna och ansågs förr dessutom ha den magiska förmågan att hålla de mindre goda krafterna utanför huset.

Förstora Att använda kors som julprydnader är en dansk trend som uppstod runt millennie­skiftet.

Förstora Gottpåsar i silkespapper är en tradition från början av 1800-talet, den tid då det blev modernt att ta in en julgran.