Hans bord har en skiva som också är ett konstverk – charmigt korniga fotografier från en svunnen nutid – att hänga på väggen när ­bordet inte behövs (benställningen viks ihop i garderoben). Den vita byrån har lådor som är portföljer, att ta med till nästa rum eller mötet på stan. Bord, byrå och en fin klädhängare finns
i produktion genom Selki-asema.
Vad är annars typiskt för finländsk design?
– Det har nog med ärlighet att göra. Förnyelse görs inte för att få stilpoäng. Det ska vara ­no-nonsense, praktiskt, men inte tråkigt.
Till skillnad mot svensk design?
– Ja, den är mer up-to-date, i nuet men inte ­nödvändigtvis trendig. Fast finsk design drar också i den riktningen.
Är det bra eller dåligt?
– Jag är lite orolig för att vår speciella identitet försvinner på vägen.