Vid Bardots svenska badhällar

Förstora Huset har många ljuvliga detaljer, som de fint skulpterade hallfönstren.

Annelis och hennes man Erik bor i London sedan över 20 år, men tillbringar varje sommar i den stockholmska skärgården. Annelis själv är född i norra Sverige ”där juninätterna aldrig blir mörka”.
– Men jag saknar inte de långa, mörka vintrarna, säger hon. Däremot längtar jag efter att vara i Sverige om somrarna, och vara nära havet.

Förstora Annelis har valt en svagt färgad tapet till vardagsrummet. ­Vitrinskåpet, köpt på auktion, är från förra sekelskiftet och rymmer böcker och spel.

Den pampiga grosshandlarvillan byggdes omkring 1887 och är typisk för sin tid. Det var just under 1880-talet som utbyggnaden av sommarvillor satte fart och det var förstås en välbeställd borgarklass från Stockholm som beställde.
För några månader skulle det enkla livet levas, på lagom avstånd från den smutsiga staden. Och ångbåtarna, som funnits ett par decennier, gjorde resorna pålitliga och bekväma ut till den lockande övärlden.
Husen – beskriver sommarvillornas främsta kännare Ann Katrin Pihl Atmer – hade rikt ornerade höljen. Vågband, uddlister och markerade bjälklag var inslag i snickarglädjen. Stora verandor och utstickande tak hörde också till denna schweizerstil som var en internationell företeelse vid tiden. Men husen var också olika i karaktären, och arkitekter och byggmästare hämtade ganska fritt, med inspiration från engelska cottagevillor, schweiziska lanthus och fornnordisk rekvisita.
I senare tid har just det här husets spektakulära snickarglädje dessutom haft flott glamourgarnityr i form av Brigitte Bardot som hyrde huset 1967 när hon spelade in en film i närheten. Även Eartha Kitt tog ett dopp från bryggan när hon hälsade på Bardot under en Sverigeturné.
 

Förstora En av ­husets flera, fort­farande fungerande kakelugnar, tillverkade i Gustavsberg vid förra sekel­skiftet.

Förstora Annelis möblerar gärna med både moderna pjäser och antika. Det här 300 år gamla förvarings- ­skåpet från en bondgård, ­hittade hon på en auktion i södra Sverige.

Förstora Matbordet är placerat på den inglasade verandan – det ­perfekta rummet för den (opålitliga) svenska sommaren.

Med flera kakelugnar, en vacker glasveranda som vetter direkt mot havet, fem sovrum och undervåning med öppen planlösning där hela familjen ryms utan att gå på varandra under regniga dagar, var huset perfekt.
– Det var en riktig pärla och vi visste direkt att vi hade kommit hem, säger hon.
Dock var träfasaden i behov av akut upprustning efter åratals piskande av vatten och vindar. Det var ett stort jobb som också höll på att kosta dem hela huset. All färg måste brännas bort.
 

Förstora Fartygs­inspirerade fönstergluggar är charmiga ljusinsläpp på väg upp till vinden.

Förstora I det vitmålade ­badrummet ekar bad­karets form i de höga fönstrens ­former. På golvet klinker i svart och vitt. Den gamla ­vilstolens tyg med skeppsflaggor ­rimmar bra med ­affischen i matsalen.

Förstora Den gamla affischen med ­internationella skeppsflaggor är en färgklick i den ­maritima ­inredningen.

Inredningskonsten vid slutet av 1800-talet var, som Per Wästberg skriver i boken Sommaröarna, en eklektisk oreda. ”Spartanskt inredda rum tycks fylla människorna med skräck”, skriver han. Timmervirket fick inte blottas. ”Tapeterna och pärlsponten – liksom fikonlövet som buktar sig över statyernas skrev – är inte enbart ett skydd mot kyla.”
Några år senare tog Ellen Keys ljusa, naknare ideal över. Annelis nutida inredning har en lågmäld elegans som visar hänsyn till arkitekturen och husets själ. Som erfaren inredningsdesigner ville hon ge rummen passande skärgårdskänsla och mixade skandinaviskt avskalat – ljusa väggar, gardinlösa fönster – med röda och blå accenter à la maritima New England-stilen.
– Huset har så stark karaktär. Jag ville låta den fantastiska arkitekturen tala för sig själv.