Annons
Mission själsfrid
Per Gunnarson

Mission själsfrid

Mission själsfrid

Vitt ljus, sex meters takhöjd och nästan hörbara ekon av psalmsång. Himlen känns nära i det norsk-svenska parets sommarparadis, ett gammalt missionshus i Karlskrona skärgård. Här berättar Annette Ekjord och Per Gunnarsson själva om platsen där de glömmer sin hektiska vardag.

Bilden: Fåtöljerna i vardags­rummet är från ett 1700-talssortiment Ikea tidigare hade. Pallen Karin är designad av Bruno Mathsson. Matta från Ikea. Lamporna i taket hänger kvar sedan 50-talet. Tavlan vid väggen är ett av Pers foton.

Vardagsrummet sett från hallen. Zinkpelaren liksom fönstren är nyinsatta. Den arkitekt­ritade öppna spisen står på predikstolens gamla plats. Bänkarna på båda sidor är platsbyggda.
År 2001 upptäckte PG (som Per kallas) en liten annons i Smålandsposten om att ett gammalt missionshus var till salu.

Blekinge? Var ligger det? undrade jag. pg pekade ut det på kartan åt mig.

Vi hade under en tid letat efter ett sommarställe någonstans längs Sveriges västkust. Jag fick lära mig att Blekinge ligger i sydost, men vi bestämde oss trots det för att ge missionshuset en chans.

Missionshuset var komplett med kyrkbänkar, predikstol, kaffekoppar och skedar. Det hade elström, en gärdsgård runt tomten och ett litet utedass.

Vi föll för det stora öppna kyrkorummet med nästan sex meter i takhöjd. Sedan fanns det ärligt talat inte särskilt mycket mer. Övervåningen bestod av ett litet rum på tio kvadratmeter, där kvinnorna förr i tiden satt och broderade och sydde när det var kallt.

Det regnade när vi lämnade det gamla huset. Vi tänkte att vi åtminstone kunde lägga ett bud. Två dagar senare var vi ägare till ett missionshus på Sturkö.
Hallen som är en utbyggnad från det ursprungliga missionshuset, har fått golv från norska Oppdal ­skiffer. Den gamla ­stolen är norsk.
Det lilla missionshuset, som byggdes 1921, hade varit i bruk nästan ända fram tills vi tog över det. 83-åriga Kajsa Andersson som levt ett långt liv på Sturkö var den äldsta medlemmen i församlingen som använde missionshuset. Kajsa, som bor bredvid, tog emot oss med öppna armar och har verkligen blivit en vän. Vår son Oscar brukar sitta i hennes kök och äta hembakta småkakor.

De första två åren gjorde vi inte mycket åt huset, utan försökte känna efter hur vi skulle vilja ha det. Vi lärde känna folk som bodde runt oss, alla i närheten är åretruntboende, och utforskade den vackra naturen och skärgården.

När vi till slut kommit fram till hur det skulle se ut tog vi hjälp av arkitekten Carl Jakobson med att förverkliga idéerna och drömmarna. Ombyggnaden började sensommaren 2001. Vi har fortsatt att bo i Älmhult, men åkte till Sturkö periodvis för att kunna följa arbetet. Det är lätt att ta sig till Sturkö, Karlskrona skärgårds största ö har bro till fastlandet.
Köket är Ikeas Applåd. Kakel från Höganäs och fläkt från Thermex.
När vi renoverade missionshuset var det viktigt för oss att behålla den ursprungliga känslan i rummen. I dag har vi ett stort öppet rum med kök, matplats med kökssoffa och en vardagsrumsdel. Där predikstolen tidigare stod har vi satt in en rejäl öppen spis som värmer upp hela det stora rummet under höst- och vinterkvällar.

Sovrummet ligger på övervåningen. I gamla tider satt kvinnorna här och handarbetade på vintern, eftersom det var det enda utrymme som alltid värmdes upp. Den gamla stolen härstammar från en gård i Stockholm. Tivoliradion är en 40-årspresent till PG från goda vänner i Oslo.
Trappan och sovrummet på övervåningen målade vi vita, ­vilket skapade en annorlunda, nästan svävande, känsla. Den gamla gröna stolen är en present från mina föräldrar i Norge. Fast den härstammar faktiskt från en gård i Stockholm, men är köpt på Tjurkö, som är en grannö till Sturkö.

Runt vårt hus finns en stor öppen tomt, och det är nära till vattnet. Med en son som älskar att köra båt blir det mycket tuffande runt de vackra små öarna i Blekinges skärgård på somrarna.
Bokhyllan till höger övergår i den platsbyggda långa bänken med förvaringsmöjlighet. Det 3,2 meter långa bordet, byggt av finsnickaren Kurt Lidgren, var en 40-årspresent till Per. Stolarna, som sprutmålats, har tidigare använts i söndagsskolan. Barnstolen Tripp trapp från norska Stokke är en klassiker. Kuddtygerna kommer från Ikea och Svenskt tenn.
Bokhyllan till höger övergår i den platsbyggda långa bänken med förvaringsmöjlighet. Det 3,2 meter långa bordet, byggt av finsnickaren Kurt Lidgren, var en 40-årspresent till Per. Stolarna, som sprutmålats, har tidigare använts i söndagsskolan. Barnstolen Tripp trapp från norska Stokke är en klassiker. Kuddtygerna kommer från Ikea och Svenskt tenn.
Annons

Kommentera

Nu kan du kommentera med Facebook. Vi vill gärna höra dina åsikter så logga in med ditt Facebook-konto och skriv din kommentar.

Läs mer om våra regler

Annons
Annons