I vardagsrummet har familjen låtit soffan, formgiven av Norway says för LK Hjelle, stå mitt i rummet på snedden. Stolen är en kopia av den klassiska Barcelonafåtöljen. Bild på äldre dam av fotograf Benedikte Ugland Drougge. Ägget under glasbordet är formgivet av Marias moster Ragnhild Winsvold.

Det började mest på skoj. Norska Maria Øverbye satt vid köksbordet och lekte fram underliga sagofigurer
i gips och ståltråd. En väninna och Marias man Jørgen tog med sig en av dem till designtemplet Norway designs som genast ville ta in de øverbyeska små konstverken.
Därefter blev det keramikkurs och samarbete med skulptören Ole Martin Skaug. I dag är Maria Øverbye etablerad keramiker (se mer av hennes verk på avsporing.no) och har verkstad i källaren till huset från 1893 i Oslostadsdelen Kjelsås. Där bor hon och Jørgen med döttrarna Embla, 16, och Aurora, 13 år.

Det är från början en gammal skola från 1893, numera uppdelad i två bostäder, där Øverbyes huserar på den 95 kvad­ratmeter stora övervåningen.
– Vi föll för ljuset, takhöjden, stämningen och läget, berättar Maria om när de slog till en vinterdag för åtta år sedan.
Dock var de tvungna att göra en rätt grundlig renovering av lägenheten.
– Vi har putsat upp köket, källaren, barnrummet och sist vårt sovrum, säger Maria.
– Där i sovrummet valde jag att lägga gipsplattor över träpanelen, dessutom tycker jag det blev så vackert att låta det vara obehandlat.
De vill att hemmet ska åldras naturligt, men inte i alla rum.
– Jag har tänkt såhär, förklarar Maria: Köket vill jag ha modernt och stramt i kontrast till all gammal snickarglädje.

Bordet har familjen ärvt av Jörgens farmor. Stolarna i teak hittade Maria på Myrorna. Grå stolar, PS Såga från Ikea. Stol i stål, Dkr av makarna Eames. Tavla av Brita Skybak.

Föräldrarnas sovrum med ett ägg i sängen, av Marias moster, keramikern Ragnhild Winsvold. Tavla, fotograf Anja Niemi. Övrigt, loppisfynd.

I Maria och Jörgens sovrum finns ett litet arbetsutrymme. Runt bord från Ikea, på väggen ett älgkranium, tavla med hästbak, av fotograf Anja Niemi, och en handtryckt tapetvåd från Deborah Bowness.

»Mitt hem betyder enormt mycket för mig. Här lever jag ­livet jag älskar.«

Det renoverade köket med hög arbetsbänk i corian – stramt förhållande till all gammal stuckatur och snickerier.

Annars är hon en riktig vintagefantast och scannar loppisar över hela Europa. Ibland tar de med möbler hem från sina resor i utlandet.
– Amsterdam, Belgien och marknader i Paris är favoriter, men det bästa är om jag hittar saker i Norge. Jag gillar att gå på loppmarknader här, och är ofta ute och letar efter godbitar. Fast allra mest tycker jag om saker och ting som vänner eller familjemedlemmar har gjort eller hittat åt mig. Som älgkraniet i sovrummet, det har en vän till oss hittat på en marknad i Oslo och tagit hem till mig.
Øverbyes är en kärleksfull familj och det tar sig själfulla uttryck lite varstans i huset. Som den täljda träfiguren med förstorat hjärta, som Jørgen gjorde åt äldsta Embla. När hon fick den låg ­figuren i hoprullad björknäver och på den hade pappa skrivit ett brev där han förklarade hur mycket han älskar henne.
Helst samlas man i köket, berättar Maria.
– Här trivs jag bäst. Det är sådant underbart ljus. Förutom alla måltider vi äter vid köksbordet spelar vi också mycket spel och kort här. Dessutom är det en stor veranda precis utanför med fin utsikt över Oslo. Mitt hem betyder enormt mycket för mig. Här bor jag, här jobbar jag, här lever jag livet jag älskar – med dem jag älskar.

Här har Maria gjort ett konstverk av personliga kort och bilder, även ett nystan får vara med.

Ängeln som hänger i ljus­­lam­petten är Marias storsäljare. Bilder och fotografier finns överallt i hemmet.

Husets ägarinna, keramikern Maria Øverbye, framför tavla med fotografi av Anja Niemi.

I vardagsrummet med kurvig bordslampa med orange skärm från butiken Eske i Oslo. Figuren i fåtöljen har Maria tillverkat.

Lite varstans i huset finns personliga meddelanden skrivna, som här på ett utklippt hjärta av en påse.

»Allra mest tycker jag om saker som familje­medlemmar gjort«