Vissa lägenheter har en inneboende skönhet. Så är det med den 125 kvm stora femrummaren på Östermalm i Stockholm. När huset byggdes 1917 förverkligades arkitektens anvisningar om rundade takhörn, glasade dörrar, vackra fönster och platsbyggd inredning, som badrummets marmorkommod.

Ann-Sofi och Erik köpte bostaden av ett dödsbo år 2004 och den hade då varit 
i samma familjs ägo i flera generationer. Paret såg det vackra, och snart skulle de finna ännu mer. Under linoleummattorna och bakom spånskivorna som satt fastspikade på alla dörrblad gömde sig trägolv, dörrspeglar och blyinfattat glas.

– Lägenheten var inte renoverad sedan 1970-talet och spånskivorna var väl ett mode en gång i tiden. För oss var det ju bra eftersom skivorna hade skyddat mot slitage, säger Ann-Sofi.

Till att börja med fräschade de upp ytskikt och badrum. Tapetlager revs och väggar, tak och trägolv målades. Ekparketten slipades och oljades. Det som har styrt renoveringsarbetet har varit respekten för den gamla byggnaden.

– Vi ville ta fram alla originaldetaljer som en gång var.

Några år senare, när det andra barnet låg i magen, behövdes ytterligare ett rum. Vad göra, flytta från lägenheten? Eller …De lekte med en tanke som nästan framstod som hädisk: Att flytta köket till matsalen och på så vis få ett extra sovrum.

– Ändra inte på dispositionen i en gammal lägenhet, var det många som sa till oss. Och vi ville verkligen inte göra något som skulle förstöra det vackra. Men till slut bestämde vi oss för att diskutera saken med en fackman.

De vände sig till en byggmästare som i sin tur rekommenderade arkitekt Andreas Fornell. Och förslaget som skissades fram innebar att köket flyttades till matsalen mitt i bostaden.

– Det var ett ganska smärtfritt ingrepp som bara var positivt för boendekvalitén. Det enda vi egentligen gjorde var att ta upp två hål, ett för vattnet och ett för fläkttrumman. Köksbänken står fritt, så det är enkelt att byta tillbaka för den som vill.

Arkitektens materialval var minst sagt speciellt: Köksbänk med front av mässing, och marmorskiva med induktionshäll och ho nedsänkta. Kombinationen av mässing och marmor är en idé inspirerad av tiden då huset byggdes och är ett exempel på hur ny inredning kan spegla gammal, eftersom mässingen också går igen i bostadens dörrhandtag.

– När Andreas Fornell visade förslaget med mässing fick jag nästan en chock, men Erik tyckte genast det var bra, säger Ann-Sofi. Så idén sjönk in och i dag är jag också mycket nöjd!

Den öppna planlösningen till trots slipper de matos, tack vare en bra fläkt med förlängd imkanal. Barnen fick var sitt rum och föräldrarnas sovrum flyttades till det gamla köket – ett ljust, mysigt rum utan någon rät vinkel men, numera, med en måttsydd heltäckningsmatta. Bakom en av dörrarna döljer sig en egen utgång till gården en halv trappa ner.

Möblemanget i hemmet är sparsamt i klassisk stil med en blandning av arvegods, nyare design och moderna funktioner.

– Vi gillar att ha det enkelt och lugnt, för mycket prylar blir ett störningsmoment. Vi har har inte ändrat vårt möblemang på 15 år, vi köper det vi gillar och behåller det.

Här finns bland annat matsalsbordet som Eriks mor växte upp med och där hon fortfarande intar sin vanliga plats vid släktmiddagarna. En gång i tiden stod bordet inklämt i Eriks lilla etta på Gärdet, i dag står det betydligt rymligare i den kombinerade matsalen och köket. Med två iläggsskivor kan det bli fyra meter långt och rymma tjugo personer.

– Vi har rätt mycket stora middagar och fester. Hemmet måste funka både för umgänge och vardagen med barnen.