Charlotte i sitt underland. Fjärilsrabatten är fylld med växter som insekterna gillar.

Vilt och vackert är min i efterhand konstruerade trädgårdsfilosofi. I dag är den 1 500 kvadratmeter obändiga grönskan summan av många infall, impulsköp, misstag och ett envist grävande. Inte för att jag är missnöjd, trädgården speglar i stort sett min dröm om en egen plätt på jorden men vägen dit kunde ha varit lättare om jag planerat lite mer noggrant.
   Som nyinflyttad småbarnsfamilj för 18 år sedan var det lilla huset från 1700-talets slut, första prioritet. Det skulle målas, slipas golv och byggas kök. Längst ned på åtgärdslistan var trädgården.

’Eglantyne’ från Austin är en ny bekantskap med ett skört uttryck i sina porslinslika blommor.

För tio år sedan, när barnen inte krävde all min fritid, började så smått trädgårds­intresset spira. Själva grunden fanns ju redan, kanske inte helt idealisk, men man flyttar inte på en tio meter lång och tre meter bred syrenhäck eller planterar om tolv meter höga träd. En ros här och en pion där sattes på måfå.

Till höger en frösådd Rosa multiflora, satt rätt ned i marken utan den minsta jordförbättring eller djupgrävning. Växtkraften är inte att ta miste på, den välter nästan den skrangliga boden och måste beskäras brutalt varje år för att inte ta över totalt. Två veckors blomning är dock så spektakulär att den är förlåten alla rivsår.

Punkrockarrosen – mossrosen ’Communis’ doftar starkt av kåda. ”Den måste jag alltid röra vid när jag går förbi”, säger Charlotte.

NAMN: Charlotte Pettersson.
YRKE: Inredningschef på Sköna hem.
YTA: 1 500 kvadratmeter.
ZON: 2.
JORDMÅN: Tung lerjord.
LÄGE: I Bålstatrakten (mellan Stockholm och Enköping) omgiven av skog i norr och väster, en stor obrukad åker i söder. I öster ligger ett gammalt fritidshusområde som i dag består av mestadels permanentboende.
trädgårdens ålder:  18 år, men cirka 10 år som brukad trädgård.
MNA BÄSTA VÄXTER: Rosor, pioner, klematis.
mina värsta växter: Alla knallgula blommor.
BÄSTA REDSKAP Min nya fliskvarn.
VD SPM DRIVER MIG: Våren – att alla växter kommer upp igen och att knoppar bildas på kala kvistar. Sedan älskar jag faktiskt att gräva!

Sammetsröda ’Flammentanz’ lyser upp ett halvskuggigt hörn. Kanske inte den mest spännande rosen, men en pålitlig vän när kinkigare sorter trilskas. Till vänster vit mulliganros som stod still som en pinne i sex år, för att plötsligt ta fart och nu når taket.

Under några år blev jag helt besatt av rosor, köpte nya och planterade om. I dag finns ett hundratal sorter, främst gammaldags buskrosor, alla noggrant dokumenterade så de får rätt beskärning. Färgsättningen av trädgården var verkligen något att tänka över.

I den mörkare delen av trädgården växer enorma körsbärsträd. När de blommar om våren hörs insekterna som ett motorbuller i kronorna. Då körsbären är på fallrepet äter sig getingarna och grävlingarna berusade på de fermenterade bären.

Honungsrosen ’Lykkefund’ klättrar i ett gammalt förvridet äppelträd.

 »Omplanteringarna gav mig snygga muskler, men mina plantor har fått lida«