Torparkärlek i full blom

Vallmon står i full blom i trädgården som hör till Jonas 1800-talstorp. Som glada utropstecken har de poppat upp lite här och var i den långsmala rabatten som visar vägen fram till husets huvudentré. Jonas själv använder helst köksingången på andra sidan för att komma in i huset. Den har kontakt med såväl gästhus som altan, två utrymmen som används flitigt, framför allt sommartid.

– Men huset valde vi faktiskt med tanke på att det skulle kunna gå att vara här året om, berättar Jonas och drar sedan hela historien från början:

Han och sambon hade under en längre tid letat efter ett sommarhus. I början sökte de i Stockholm med omnejd. Så kort restid som möjligt var det som gällde. Strax insåg båda att sådana ställen inte alls passade budgeten de kommit överens om. De noggrant schemalagda resorna som paret varje veckoslut gjorde på jakt efter lämpliga objekt fick sträckas ut allt längre bort från storstaden.

– Några vänner hade ett hus i trakterna här i östra Närke och vi var och hälsade på dem några gånger. Visst var det en bit att köra, men man kör igenom väldigt trivsamma områden med ett skönt böljande landskap. Det är vackert både sommar och vinter, säger Jonas.
En aprildag hittade de på internet ett rött hus som såg trevligt ut. Det låg i ett bra område – nära bebyggelse men samtidigt en bit från landsvägen. Och inte alls långt från vännernas lantställe.
– Det stod att det skulle finnas toalett och varmvatten i huset. Men det fanns det inte tillstymmelse till. Det var otroligt nedslitet, egentligen såg det hemskt ut, säger Jonas som fortfarande tycker att det var smått otroligt att de verkligen valde just det här torpet.

– Egentligen var det en kompis som fattade beslutet åt oss. ”Slå till”, sa han. Jag minns att vi fick tillträde på midsommardagen för nästan fem år sedan. När jag kom in i huset tänkte jag att vi nog får bränna ner allt och börja om från början.
Men de nyblivna torpägarna sansade sig och gav sig i stället i kast med att slita ut alla heltäckningsmattor. Ett vackert trägolv framträdde och hoppet började plötsligt spira.
Sedan gällde det att prioritera det viktigaste och ta ett rum i taget. Köket fick duga som det var till en början. I stället lades de största insatserna på att skapa ett badrum och till att göra i ordning sovrummet för att det snabbt skulle kännas trevligt och beboeligt inomhus.

Nu är hela huset färdigrenoverat, och de nedslitna och illaluktande rummen ett minne blott. Inredningens grundstomme är ljus, snickerierna är grå och väggarna tapetserade med olika tapeter i varje rum. Golven är vitmålade och ovanpå ligger handvävda trasmattor, de flesta trivsamt blå- och rödrandiga. Badrummet är lyxigt helkaklat med vacker natursten som golv.
I köket finns den gamla vedspisen av märket Husqvarna kvar. Hela huset ger ett lätt, somrigt och trivsamt intryck. Möblerna är en blandning av arvegods, loppmarknadsfynd och ­nyinköpt. Porslin och prydnadsföremål likaså.
– Vi har valt att göra väldigt stor skillnad på landet och lägenheten hemma i Stockholm. I stan är det modernt, strikt och sparsmakat – medan det på landet får vara lull-lull, blommor och riktigt romantiskt, säger Jonas.

Det finns flera extra sängplatser för gäster i torpet. Att ha ett socialt liv även på landet är viktigt för dem båda. I den stora trädgården finns ytterligare en byggnad som omsorgsfullt inretts till ett mysigt extrarum med bekväma sängar och härliga textiler. Det är viktigt att gästerna ska känna sig väl omhändertagna.
– Gästhuset är bra. De som kommer hit och hälsar på kan rå sig själva, i princip kan de komma och gå som de vill. Det skulle kanske inte kännas lika enkelt med gäster om vi skulle behöva hysa in dem i själva boningshuset.

Både Jonas och hans sambo har inredning som yrke. De gillar att ha projekt på gång och tycker om att snickra och måla. Nu är det trädgårdens tur att få ett lyft.
– Att äga 2 650 kvadratmeter (som en kvarts fotbollsplan) tomt känns svindlande. Jag kan inte så mycket om trädgårdsodling och måste lära mig från början. Bara att sätta sig in i vad som blommar här och under vilken period är ett projekt. Men det ska bli oerhört spännande, säger Jonas.
Innan vi skiljs åt får han mig dock att lova en sak:
– Du måste skriva att vi har fått så fantastiskt mycket hjälp av vänner, släkt och familj. Utan dem hade vi aldrig rott iland det här renoveringsprojektet. Det måste du bara lova, säger han med eftertryck.