När man kommer gående längs Herrviksbacke på Östergarn och ser det hundraåriga takteglet glittra i solen, känns det som om det vita huset alltid har legat här. Men så är det inte, båtbyggare Bodins hus var litet – bara 15 kvadratmeter.
Familjen – som även består av barnen Kalle och Viktor, och ofta storasyster Sara med första barnbarnet Malte – och vänner tillbringade fyra somrar (och en vintervecka!) i ett 15 kvadratmeter litet gästhus i väntan på det perfekta huset.
– Det handlade verkligen om compact living. Men på sommaren är allt möjligt, åtminstone när det inte regnar, skrattar Annelie.
– Faktum är att det var ganska mysigt att bo så där litet.

Köksbord med fot formad som en champagnekork, från Tant Grön. Stolar Norvald av Mikael Warnhammar för Ikea. Spis från Ilve. Vattenkokaren är Michael Graves klassiker för Alessi. Matta av Lina Rickardsson, Pappelina.

Redan från början visste familjen som köpte det lilla huset att de ville bygga någonting större. Ett hus att så småningom tillbringa mer än bara somrarna i, som kunde stå pall även för kommande generationer och som gav platsen och den underbara utsikten rättvisa. Valet av arkitekt föll på Hans Suominen, som förstod familjens tankar och vikten av att låta huset samspela med naturen. När de i lokalpressen sedan läste om en Marcus Thurgren som byggt det hus som blev valt till Årets hus på Gotland 2007, föll alla pusselbitar på plats.
   Nu visste de hur huset skulle byggas. Exempelvis har huset 55 centimeter tjocka stenväggar och hela 8 meter långa takbjälkar på nedre plan. Yttertaket är lagt av återvunnet taktegel, nedervåningens golv är av stora kalkstensblock. Fönster, dörrar – allt är lokalt tillverkat. Här kan vi verkligen tala om ett Gotlandshus in i minsta detalj.

Yukata, morgonrock från Yasuragi Hasseludden. Pläd, överkast, kuddar och sängkläder, allt Linum. Dammvippa, Sahlins strutsfarm. Matta och tofflor, Afroart.

Plats för frukt och oliver. Keramik från Kina, Istanbul och Gotland – det böljande fatet är gjort av Ingela Karlsson/Fide fajans.