Julhelg på gammeldanska

Julpynt som skön konst – och exakt vetenskap. Etnologen och författaren Lone Rahbek vet allt om högtidens prydnader, och själv älskar hon att dekorera med saker från alla epoker. Så välkommen in och njut av mormors papperstomtar, millenniekors och glasklara skönheter med glitter på.

Publicerad: 2008-11-17

Förstora

Lone Rahbek är etnolog och medförfattare till den i Danmark välkända Julebogen som berättar hur danskarna firat jul genom århundrandena.

Lone Rahbek är etnolog och medförfattare till den i Danmark välkända Julebogen som berättar hur danskarna firat jul genom århundrandena. Hemma hos henne kan den som vill julpynta med nostalgi och historia hitta massor av inspiration.

Lones bostad är som skapt för jul. Egendomen hör till ett sydsjälländskt gods och från de stora ljusa rummen är det fri utsikt över det snövita landskapet. Julbrådskan börjar redan i november, när Lone sätter sig med kalendern och planerar, gärna i sällskap med döttrarna Cathrine, 8 år och Benedicte, 10.
– Vi har alltid varit väldigt förtjusta i julen. I min barndom gick min mor och jag in för det med rasande intresse, och detsamma gjorde min mormor, berättar Lone. Vi gjorde allt själva – saltkött, medisterkorv, sylta och gås.

– Min barndom och mitt arbete som etnolog och medförfattare till Julebogen har smittat av sig på min egen jul eftersom jag lärt mig så mycket om hur man firat jul och pyntat under äldre tider. Det är roligast när julprydnaderna har rötter längre tillbaka i tiden, och de får gärna ha en historia.

Förstora

Dansande änglar i fint papper är en gammal variant av julgranspynt.

Lones julgran är dekorerad med saker som representerar olika perioder. Till exempel finns där gäss i papier maché från en period som danskarna kallar klunketiden (1860–90), pappersrosor som var populära i Sønderjylland på 1800-talet, tomtenissar i filtmaterial i typisk 1970-talsstil samt mer modernt glaspynt från Polen.
Juldekorationer i glas producerades i Tyskland från början av 1800-talet och en bra bit in på 1900-talet. Produktionen började i området kring Thüringen, där det låg många glasbruk som huvudsakligen tillverkade glas för medicinskt bruk. I dag framställs glasjulgransprydnader i flera olika länder. Ett av dessa är Polen, och det är där Lone har köpt huvuddelen av sin samling.

Förstora

En del av samlingen av sköra julgrans-prydnader i glas hänger i de stora vardagsrumsfönstren. Prydnaderna är köpta under resor i Polen.

Allt julpynt kommer inte fram varje år, men det hon visar fram samlas i grupper för att inte försvinna i de stora rummen. Lone strävar efter att det färgmässigt ska skapas en harmonisk helhet eller en snygg kontrast till väggarna, möblerna och så vidare. Julpyntet förvaras i kartonger som är klädda i fint papper. Kartongerna placeras ut strategiskt, till exempel under bordet och i hörnen, och blir i sig själva en del av hemmets julutsmyckning.

Förstora

Nissarna som dansar på spiselkransen härstammar från Lones mormors hem. Det franska empiruret från omkring 1800 är arvegods, liksom de flesta av möblerna i hemmet.

– Eftersom vi har en överdådig samling av pynt, inklusive alla figurer, hus och djur som ingår i en enorm julkrubba, så blir det ganska många lådor med julpynt!
Familjen värnar förstås inte bara om julprydnaderna utan också om andra jultraditioner och seder. Till exempel binder de varje år en krans av järnek, som symboliserar Jesus lidande och därmed betonar julens koppling till kristendomen, och de firar Jesus födelse genom att tända massor av ljus.

Förstora

Kransen ovanför bordet är gjord av metalltråd, grenar, glaskulor och fredsduvor.

Men även de förkristna decemberritualerna finns representerade. Att lägga ut stora grankvistar utanför ytterdörren är en gammal skandinavisk sedvänja. Kvistarna hälsar besökarna välkomna och ansågs förr dessutom ha den magiska förmågan att hålla de mindre goda krafterna utanför huset.

Förstora

Att använda kors som julprydnader är en dansk trend som uppstod runt millennieskiftet.

Förstora

Gottpåsar i silkespapper är en tradition från början av 1800-talet, den tid då det blev modernt att ta in en julgran.

Kategorier:
Dekorativa detaljer
Jul

Tipsa en vän
Skriv ut

Kommentarer

Annons:

Annons:

Dekorativa detaljer – med det menar vi alla de där föremålen som av olika anledningar har fått komma in i ditt hem, som får stå framme för att du har ett minne som förknippas med dem eller helt enkelt för att de gör ditt hem trivsamt.

Det kan vara ett arrangerat stilleben med stenar och snäckor plockade på en strand under en minnesvärd semester. Men det kan också vara ärvda prydnadsföremål som gått i släkten i generationer och som just nu finns i ditt hem, eller en samling som du själv tycker om och vill visa upp.

Att göra sin närmaste omgivning vacker är ett behov som människor haft i alla tider. Vårens första bukett av tussilago, en påfågelfjäder, en vacker rund sten blir en påminnelse om en dag, en plats eller en känsla.

Att göra fint runt omkring sig är roligt. Kanske är det en samling glasflaskor som arrangeras på ett skåp, vackra tallrikar på en vägg, små gräddkannor från loppmarknadens fyndbord som står i blickfånget just nu. Eller en samling Stig Lindberg-porslin eller exklusiv japansk keramik som dekorerar ditt hem.

För alla som älskar att själva tillverka inredningsdetaljer finns många idéer och tips. Här pratar vi pyssel i den högre skolan! Färg, skaparglädje och kreativitet är ledorden.

Att arrangera, dekorera, visa upp och exponera föremål är något av ett specialintresse för oss på Sköna hem. Vi gör ofta bildreportage som visar vackert arrangerade föremål – en stor källa för inspiration när du själv vill dekorera ditt hem, till exempel inför en fest.