Persiljas Hus

Mat och sånt.

Förstora

Ugnsbakade aubergineskivor och sallad istället för ris. Mums!

Nu har jag superfin sallad i en låda i trädgården. Bara att plocka in färska krispiga blad. Vardagslycka! Igår fyllde jag ett stort fat med salladsblad, tomater, paprika och rödlök och hyvlade lite parmesan ovanpå. Hällde på en vinegrätt av olja balsamvinäger och varm honung. (Jag vet att honungen är nyttigast kall men den smakar liksom mer om den är varm!) Nymalen svartpeppar och stora saltflingor på det. Till sist lade jag på skivor av chevré som jag haft i ugnen en stund med ringlad honung på. De varma lite sega fårostskvivorna lade jag bara uppe på salladen. Sen strödde jag en stor näve valnötter över det hela. Jätteenkelt och supergott. (Nu utelämnade jag att jag i ett ögonblicks glömska glömde att ugnsfatet var stekhett och lyfte det utan pannlappar och brände mig som fan och tappade hela fatet med varma chevréskivor upp och ner på golvet...och att jag och syrran höll på att skratta ihjäl oss över det och att jag sen plockade upp ostskivorna som nu var kvaddade och ihopkladdade och lade i salladen ändå...för det var ju bara vi som skulle äta det...eller några till men vi tyckte att golvet var rätt rent och att det var för synd att slänga...ääähhrmm...men jag tycker inte att det momentet tillförde något i receptet och därför utelämnade jag det. Vill man göra så är det förstås fritt fram.)

Mitt matliv har blivit såååå himla mycket roligare sen jag började med min så kallade GIdiet som inte är någon diet och inte heller någon äkta GI. Jag har bara börjat ersätta potatis, ris och pasta med roligare saker som ugnsbakad aubergine, rotfrukter, krispiga sallader, eller bönor och ibland rött eller svart ris. Jag är inte fanatisk på något sätt, finns det inte annat tar jag ris eller pasta fast i betydligt mindre mängd än tidigare. Jag försöker undvika socker och vitt bröd, men kan ta en godis eller en kaka när lusten faller på. Lagom är bäst liksom. Livet är för kort för att straffa sig själv med dumma dieter. Sunt förnuft, långsiktighet och beslutsamhet är bättre. Jag har alltså fått ett mycket godare, varierat smakrikt matliv tack vare detta leverne. Herregud att jag inte börjat tidigare! Det smittar av sig på övriga familjen också som lika gärna tar av mina godsaker och så kokas det mindre och mindre ris och pasta i detta hushåll. Bäst av allt är att jag slipper den enorma mättnadskänslan som jag burit på tidigare. Spänd mage, mätthet, trötthet, sånt känner jag sällan nu. Som bonus har jag krympt något. Eftersom jag aldrig väger mig har jag ingen aning om det hänt nåt viktmässigt, vilket heller inte är intressant, men jag har märkt på kläder att de rinner på mig betydligt lättare nu. Det är inga stora skillnader, bara att magen gått ihop. Så skönt.

Ugnsbakade aubergineskivor är gott och hur lätt som helst. Skiva auberginen och lägg på ett ugnsfast fat. Riv vitlök och fördela över, ringla olivolja på varje skiva, salta och skjuts in i ugnen på 200 grader. Där kan de stå och gotta sig tills de ser fina ut. 20 minuter och mer. Blir sååå gott!

Kommer ni ihåg min skafferi, frys och kylrensning? Den går bra. Det gapar lite tomt trots att vi fyllt på ibland, så vi är på rätt väg. En dag gjorde jag den godaste soppan vi vet. Den är så busenkel.

Skala och skiva fyra fem palsternackor. Skala och skär tärningar av en rotselleri, typ 200 gram. En tredjedels normalstor rotselleri? Koka i saltat vatten tills de är mjuka. Häll i några deciliter vispgrädde. Mixa till en slät soppa. Salta och peppra. Klart.

Nyttigt, billigt, tokenkelt och förvånansvärt gott. Alla äter den soppan med nöje. Palsternackor smakar så lent men ändå så mycket. Bland det godaste jag vet är palsternackspuré. Då kokar man palsternackor mjuka. Tar upp dem och puréar dem med lite creme fraiche och salt och äter som potatis till något. Himmelskt gott. Om man nu gillar palsternackssmaken, men hur kan man inte gilla den?