Ser sidan konstig ut?

Din skärm är smalare än innehållet på denna sida. Vill du visa skonahem i ett bättre anpassat format?

MobilTabletDator

Årets möbel 2007

En hängande bokhylla med grafisk finess och tekniskt avancemang är Årets möbel 2007. Peter Cohen får Sköna hems utmärkelse och ett stipendium på 20 000 kronor för sin genomarbetade gestaltning.

Peter Cohen säger att han älskar att ge sig i kast med nya saker och lösa problem som ingen annan gör.

– Det finns en lockelse i att beträda jungfrulig mark, förklarar han och berättar hur folk många gånger varnat honom för att ge sig på sådant han inte har utbildning för. En del tycker också att det är respektlöst.

Vilket han förstås inte bryr sig om. Vilket i sin tur juryn för Sköna hems utmärkelse Årets möbel nu applåderar. Efter att ha tittat närmare på Peter Cohens bokhyllesystem Cell fanns inget tvivel kvar hos den eniga juryn. ”Genomtänkt i minsta detalj och oerhört elegant genomfört”, konstaterade man ­efteråt. En genuin nyhet, helt enkelt.

Själv har hyllans formgivare mängder av böcker hemma och hade under lång tid funderat över hur en bra bokhylla kan se ut. Dagens utbud tycker han är både efterblivet och ogenomtänkt. För den som bor stort gör det kanske inget, men för den som har mycket böcker och lever på mindre yta, kan en smart och smärt bokhylla göra stor skillnad.

– De senaste decennierna har mycket förändrats som förstås bör påverka utformningen, förklarar han. Vinylskivorna har försvunnit liksom de skrymmande musikanläggningarna, och nu blir tv:n platt. Uppslagsverken finns i datorn och bortsett från coffeetable-böckerna har de mindre bokvolymerna ökat sin andel i hyllan, och Cell slukar, trots sin smäckra form, 95 procent av ett ”normalt” bokbestånd. Allt blir således mindre, så varför ska hyllorna då vara så djupa och skrymmande?

Skissandet påbörjades för ett par år sedan, och på Stockholm furniture fair 2005 visade han sin prototyp som under förra året kom i produktion. Redan från start fanns idén om ett helt system – elegant hängande ett stycke ovanför golvet och med grundare hyllplan som en anpassning till dagens verklighet. Inget luftsamlande här!

Som autodidakt iklädde sig Peter Cohen rollen som industridesigner och ingenjör när han steg för steg löste konstruktionen. Ett snedställt snitt i hyllplanet som vilar löst på en kula, var en utgångspunkt, men att pressgjuta zinkkulor på en stålvajer visade sig vara komplicerat. Specialisttillverkaren tvivlade, men lyckades så småningom. Och anordningen blev enormt stark! Varje kula klarar enligt deras mätningar minst 150 kilo – medan 5–7 kilo skulle räcka mer än nog. 

De 50 centimeter korta hyllorna är också extremt starka. Kombinationen med laminat (från Formica compact) på metall (Ssab Docol) är mer eller mindre unik. Det är också materialet som ger det grafiska uttrycket, en timid elegans och en estetik som når igenom med eller utan böcker i hyllan.

– Jag gillar också att hyllplanen ser smäckrare och tunnare ut än de egentligen är, säger han. Att konstruktionen ser enkel och lätt ut, men vid närmare studium visar sig vara något annat, sinnrik och otroligt stark. Det blir en sorts trompe-l’œil, en illusionistisk bild som lurar ögat en smula. Det fascinerar mig.

Men det grafiska och estetiska skulle inte vara nog för Peter Cohen. Bokhyllor av det slaget finns dessutom redan gott om. Israeliske formgivaren Ron Arads hylla Snake är ett exempel, mer leksak och krumelur än riktig hylla.

– Jag är i grunden en praktisk människa och tycker om det som fungerar. Och som ger mer än något bara för ögat. 

Konstruktionens enda svaga länk är faktiskt väggen. Även om upphängningen med flera alternativa fästpunkter säkrar bättre än till exempel Sparringhyllan så måste själva väggen fungera. Trots detta går Cell att fästa på de flesta väggar; en enkel gipsskiva kan däremot vara problematisk.

Peter Cohen har vid fyllda 60 hunnit med ett helt yrkesliv innan den egna formgivningen nu tagit över. Men formen har alltid varit ett andra stråk i hans liv, och det förutsättningslösa – och respektlösa – utforskandet har alltid lockat honom.

– Att få starta från scratch är fantastiskt, och argument som ”att det går inte”, biter inte på mig.

Problemlösning, form och inredning intresserade honom redan som tonåring. Med sin gravida flickvän fick han gå till kungs för att få gifta sig – de var bara 17 år. När det unga paret därefter flyttade ihop fick de ett bosättningslån av staten på 3 000 kronor. Året var 1963 och pengarna skulle räcka till alla möbler och köksredskap som en familj kunde behöva. Men ­Peter med fru styrde stegen till eleganta Nordiska galleriet på Nybrogatan där de valde ut en vacker dagbädd av Börge Mogensen, Yngve Ekströms ännu unga Lamino-fåtölj samt en stilig munblåst lampa från Orrefors. 

Sedan var pengarna slut. Men valen, måste man konstatera, var högst medvetna.

Formintresset tog sig tidigt uttryck i fotograferande och som 19-åring blev Peter Cohen elev till Christer Strömholm på dennes fotoskola. Därefter lockade filmen i en vilja att berätta mer än stillbilden förmår. Förstlingsverket var en dokumentär, en tidig pamflett om Vietnamkriget. Några år senare utbildade han sig i filmregi på Dramatiska institutet och gav sig nu i kast med animerad barnfilm. Tillsammans med illustratören Olof Landström och musikern Jojje Wadenius bildade han bolag och under många år producerade de en rad filmer i studion i Solna.

Här förfogade de under en period över Europas mest avancerade trickkamera-anläggning, som Peter Cohen delvis själv byggt. När Jojje Wadenius for till usa som gitarrist i rockjazzbandet Blood, Sweat and Tears fick kollegorna snällt följa efter när det var dags att göra musik till Kalles klätterträd, som också blev deras mest kända barnserie. 

– Inspelningen gjordes i New York i källaren hos Bobby Colombo, trummis i Blood, Sweat and Tears, som själv satt vid trummorna. Det var väldigt kul alltsammans!

Kalles klätterträd från 1975 blev för övrigt förevigat på frimärke i fjol.

På 80-talet återvände Peter Cohen till dokumentärfilmen. Filmen Undergångens arkitektur om perverterad skönhetskult och barbari i Nazityskland blev en internationell framgång, visad på bio och tv över hela världen och flerfaldigt belönad. Tidningen Variety kallade den ”ett mästerverk av research och gestaltning”. I början av 90-talet flyttade han till München där han under fyra år gör researchen till nästa stora film, Homo sapiens 1900. I den visades hur drömmen om en ny människa ledde fram till rashygien och eugenik.

En tredje stor dokumentär var på väg för några år sedan, en långfilm för tv med arbetstiteln Total form som skulle penetrera modernismen i korsvägen mellan estetik, politik och filosofi. Det ambitiösa projektunderlaget liksom finansieringen, var redan klara när Peter Cohen bestämde sig för att dra tillbaka det. Med ny familj och två yngre barn insåg han att de stundande lång­resorna för produktionen skulle ta all hans tid under flera år. 




I stället grep han sig an bokhyllan.
Det blev egen form i stället för andras, en egen framåtblickande modernism i stället för en betraktelse över den som nyss var. Och den nya inriktningen är han mer än nöjd med i dag.

– Ja, det här är det roligaste jag gjort! Möjligen skulle jag bytt bana lite tidigare i livet, men nu ser jag fram emot att arbeta vidare med nya möbelidéer och kanske att få dras in i något inredningsprojekt.

Den typen av uppdrag att, liksom Dogmafilmarna med sina givna ramar, lösa en uppgift med tydliga begränsningar, triggar honom.

Produktionen av hyllan tänker han fortsätta att hålla i själv, därför att det i sig är stimulerande och kreativt. 

Han ser också framför sig en utveckling av hyllan, men har inga avsikter att ”fastna i en produkt”.

– Att göra nya saker. Det är min stora drivkraft!

Tidigare mottagare av Årets möbel

1993    Johan Hellström för bokhyllan Kubik.

1994    Morten Kjelstrup och Allan Østgaard för barnmöbelserien Mammut.

1995    Björn Dahlström för Liten fåtölj.

1996    Jan Schedin för bord- och bänkserien J. S.

1997    Anki Gneib för hylla Squeeze.

1998    Jonas Bohlin för kollektionen Liv.

1999    Åke Axelsson för stol Anselm.

2000    Mats Theselius för stol ­Ambassad.

2001    Jonas Lindvall för stol Oak.

2002    Boris Berlin och Poul Christiansen för stol Non.

2003    Per Sundstedt för gungpallen Ving.

2004    Stefan Borselius och Fredrik Mattson för stol Sting.

2005    Thomas Bernstrand för bord Uddabo.

2006    Peter Andersson för stol Tilt.

Juryns motivering

”Äntligen en nyskapande bokhylla! Tack vare väl genomarbetade tekniska detaljlösningar har bokhyllan funnit sin form. Den smäckra konstruktionen får tunga böcker att sväva och det grafiskt starka uttrycket gör Cell till ett smycke för väggen.”

Årets jury har bestått av Cilla Robach, intendent på ­Nationalmuseum, Björn Dahlström, möbelformgivare, ­Shideh Shaygan, inredningsarkitekt och Dan Gordan, ­redaktör på Sköna hem.

Detta är Årets möbel

Årets möbel, Sköna hems utmärkelse för god och nyskapande möbelformgivning, delades första gången ut 1993. Årets belönade möbel kan ses på ­möbelmässan – Stockholm furniture fair – 

i Sköna hems monter i entréhallen. Samt hos Fraktion 2 på Norrtullsgatan 45, ­ingång från gården. Utmärkelsen och ett stipendium på 20 000 kronor, delas ut vid en ceremoni på ­möbelmässan i ­Stockholm den 7 februari.